Google blir smartare – blir användarna nöjdare?

Idag lanserades nyheten att Google vidareutvecklat deras naturaliga språkbehandling och kan skilja mellan ord med olika innebörder: till exempel House – syftas det på tvserien eller ett hus? Google har med andra ord blivit smartare.

Som det verkar har detta byggts upp med en gigantisk databas som grund, troligtvis har sökningar som en användare gjort på, av Google klassificerat som tvserier, gör det mer troligt att användaren ämnar i söka information om tvserien House med dess historik som beslutsgrundande. Detta kom även på tal under presentationen av projektarbetet Social Media Analyzer, som jag och några till i skolan har arbetat på,  för FOI (Totaltförsvarets Forskningsinstitute). Hur ska en (maskininlärnings) algoritm lära sig att tolka vad som menas då ord kan ha flera innebörder?

Detta är en fråga som det forskars flitigt kring och IBM Watson som slog regerande mästaren i amerikanska Jepeordy! är ett exempel på att det är möjligt att nå stor framgång. Datorn analyserar meningar och slår upp den information som beräknas vara relevant och bygger upp olika troliga svar (eller frågor egentligen). Dessa svar bedöms sedan efter hur sannolika de är och datorn meddelar sitt svar. Ta ett korsordsexempel som är tämligen gängse: mitt i trä. Det troliga svaret är det icke-triviala r, eftersom det är mitt i mellan t och ä.

Det interdisicplinära området språkteknologi, informationssökning och maskininlärning/artificiell intelligens är väldigt intressant och högst aktuellt. Datorerna blir kraftfullare och nya metoder för en datorn att förstå lingivistik upptäcks gör att detta område kommer att vara viktigt då datorer ska integreras med människor i en större utsträckning. Kanske, någon dag, kommer datorer att kunna klara av Turingtestet då detta område fortsätter att utvecklas.

 

Individuellt pensionsparande

I inlägget Pensionssparande redogjorde jag för IPS och ISK samt viktigen av att undvika avgifter i sitt sparande. Att spara till sin pension är viktigt, men hur ska sparandet se ut?

ISK  och IPS har fördelarna att det är befriat från kapitalskatt och har låg schablonskatt på kapitalet. ISK kapitalet kan frigöras när som helst medan det på IPS är låst till 55 årsålder och skatt tas ut enligt den dåvarande skattesatsen. Sparande i IPS möjliggör en skattereduktion på 12 000 kr per år på inkomst av tjänst vilket låter väldigt lockande och kan vara det som talar för IPS istället för ISK. Men hur mycket är denna skattereduktion värd? Låt oss återkomma till denna, vad det visar sig, ganska komplexa frågeställning.

Att spara eller inte spara till pension är inte en fråga för många, utan ett självklart val: att spara! I alla fall är detta vad banktjänstemän (säljarna) förespråkar. Att spara 1 000 kr i månaden eller amortera på befintliga lån och då minska räntekostnaderna i framtiden kanske inte heller är så dumt. Valet bör ses ur individens livs- och ekonomiskassituation, såväl amortera eller ej och att spara i ISK eller IPS. Detta verkar dock ej belysas tillräckligt vid disskusioner med sin bank utan vinstintresset och möjligheten till bonusar väger tyngre än kundens bästa.

De som överväger IPS bör fundera …

  • hur kan skatten se ut vid pensionsålder?
  • är skattereduktionen ”lönsam”? (över brytpunkten minskar skattekostnaderna)
  • kan jag undvara pengarna till 55 årsålder?

Som vi ser tillkommer faktorer som styrs av politiskabeslut (skatten) och oväntade förutsättning i livssituationen (inlåsta pengar). Skattereduktionen kan exemplifieras, så låt oss ponera en årsinkomst på 400 000 kr och att gränsen för statlig inkomstskatt är 388 000 kr. De 12 000 upp till 400 000 beskattas med 30  % (kommunalskatt) och 20 % (inkomstskatt) alltså 6 000 kr bort skatt. Om skattereduktionen nyttjas till max, så undviks skatt på dessa och det innebär 6 000 kr mer. 12 000 kr på IPS och 6 000 kr i minskad skatt. Jag ser detta som att investera lånade pengar till ingen ränta, under förutsättningen att de investeras, vilket är fantastiskt.

Jag ska undersöka detta närmare och bestämma mig för vilken sparform jag ska välja. Att simulera olika scenarion med ISK och IPS för att sedan se vilken som är mest lönsam under de förhållanden som kan tänkas gälla för mig i framtiden.

Pensionssparande

Den senaste tiden har en debattvåg sköljt in över Sverige och i bland annat DN har det disskuterats flitigt om olika sparformer, vilken påverkan fondavgifter har på den totala avkastningen och det utbredda försäkringsförmedleriet och dess bonussystem. Att fondförvalter ringer upp människor är i sig inte fel, men att de utlovar guld och gröna ängar när pensionsålderna är kommen är falsk marknadsföring enligt mig. Inget vet hur börsen, valutar och räntor kommer att utvecklas men historiken ger stöd åt att det kommer vara en fortsatt god investering, men hur god?

Det är många parametrar som spelar in bland annat kontoavgift, fondavgifter, övriga avgifter och givetvis hur världsekonomin utveckar sig och därmed börsindex. En ”normalsparare” kanske tänker att en procent inte är mycket när ett proffs tar hand om investeringen, men ränta-på-ränta-effekten är viktigt.Låt oss ta ett fiktivt, men realistiskts exempel

Vi har 10 000 kr startkapital investerat i en och samma fond och fondavgift på 1,5 % och en kontoavgift på 100 kr. Efter ett år har vi fått en avkastning på 5 %, vi har då 10 500 kr på kontot. Förvaltaren vill såklart ha betalt för prestationen, med 1,5 % blir det 157,50 kr och det institut där vi har pengarna tar 100 kr. Totalt har vi betalat 257,50 kr så kvar av akastningnen på 500 kr är 242,50 kr vilket lämnar 10 242,5 kr inför nästa år.

Nästa år är avkastningen -5 % och kapitalet är efter årets slut cirka 9 730 kr. Återigen räknat vi bort diverse avgifter och har således 9 484 kr. Ett konto utan avgift samt en fond utan avgift hade baserat på scenariot ovan resulterat i 9 975 kr, alltså 5 % högre avkastning.

Fluktationerna på börsen tillsammans med avgifter hjälper till att urholka värdet på kapitalet sett över tid.

Så kapa fondavgifter och kontoavgifter i den mån det är möjligt. Avanza Bank har en fond Avanza Zero med noll kronor i avgifter och är en indexfond vilket betyder att den ska följa svenska börsindex (OMXS30 tror jag, de 30 mest omsatta bolagen). Fondkollen har en räknesnurra där det är möjligt att simulera olika scenarion och experimentera och se hur avgifter påverkar sparandet. En avgift, även en låg, skapar ett negativt momentum på avkastningen sett över lång tid då den negativa effekten blir större och större, alltså avkastningen blir lägre och lägre.

Med ovanstående färskt i minnet vet vi att en fond med låg eller ingen avgift kombinerat med låg eller ingen kontoavgift kan göra stora skillnader på den totalt avkastningen. Hur ska dessa pengar placeras, alltså vilken sparform: ISK (Investeringssparkonto) eller IPS (individuellt pensionssparande)?

ISK

Nyligen lanserad sparform (Januari 2012) där kapitalskatten är borttagen till förmån för en schablonsskatt. Denna schablonsskatt baseras på 30 % av statslåneräntan (fastställs november föregående år) och schablonbeloppet beräknas utifrån genomsnitts kapitalet på kontot. ”Genomsnittet” består utav tillgångarna på kontot vid fyra tillfällen per år (kvartalsavslut).

Fördelen med pensionsparande i denna typ är att pengarna kan tas ut när som helst och det är ingen kapitalskatt på 30 %. Viktigt är att tänka på är att vid år med negativ avkastning så späs den på i och med schablonskatten. Med 10 000 kr på kontot och en procent fastställd schablonskatt och -5 % avkastningen har vi 9 405 kr. För att nå tillbaka till 10 000 kr krävs en uppgång på cirka 7,4 % nästföljande år. Är avkastningen istället -10 % första äret krävs 13,4 % uppgång.

IPS

Sparande i ett IPS konto är avdragsgillt med upp till 12 00 kronor per år (12 000 kr dras av från det skattepliktiga inkomsten av tjänst) och detta betyder att det är möjligt att minska skatten. Detta är denna minskning av skatt som under åren ackumuleras och ger avkastning på ett till synes lånat kapital som är det som ger effekt. Det kan liknas vid att belåna sitt aktiekonto vilket genererar en hög hävstång på eget kapital. Nackdelen (en utav dem, enligt många) är att pengarna är låsta till 55 årsålder och att de beskattas när de tas ut. Den framtida skattenivån (för mig om 30 år) är svår att sia om och hur den ter sig beror på politisk- såväl ekonomiskutveckling för Sverige och världen.

Svårt val?

Det är inte lätt att veta hur pengarna ska förvaltas och i vilken sparform. Pensionen är för många väldigt viktigt eftersom en positivt utveckling av pensionskapitalet kan höja pensionsutbetalningarna markant vid 65 årsålder och sätta guldkant på tillvaron, eller en mer verklighetsförankrad bild, skapa levnadsvillkor som förhoppningsvis inte är mycket sämre än de under den tiden då man arbetade.